E kalor…

E kalor…

by | Feb 25, 2021 | BIBA Salú | 0 comments

Si, tur hende sa kaba… ta hasi hopi kalor riba nos isla. Anto tòg mi ta bai skibi tokante esaki. Tur hende ta sintié. Un persona mas ku e otro. Algun hende mester traha den e kalor, otronan ta traha den èrko. Kiko e ta hasi ku e dosente i muchanan na skol? Kiko e ta hasi ku e mama ku su yunan na kas?

Mi no por kòrda ku nunka tabata hasi asina tantu kalor, manera den sèptèmber di e aña aki. Te ku ‘schoolbestuur’ mester a bini ku algun medida pa hasi e kalor aki un tiki mas soportabel. Manera èkstra pouze; i loke ta hasié mas pió, ta otro paña. Mi tin 14 aña ta traha den enseñansa i esaki ta e promé bes ku mi ta eksperensiá algu asin’aki. 

Promé ku mi kuminsá mi dia, ya mi ta sodá kaba. E or’ei mi ta kuminsá move mas poko poko pa mi no hasié mas pió. Bo ta bira gewon ménos aktivo ora ta hasi asina tantu kalor. E pober muchanan mester keda sinta ketu i pone atenshon den e kalor. Algun di nan no por wanta esei. Despues di pouze nan ta papa sodá i kasi no por duna lès mas. Mi ta purba tòg, paso mi tin ku keda riba skema pa ku e materianan. E resultado di esaki ta, ku mi tin ku rabia paso e muchanan no ke pone atenshon. Den tur esei a sigui bira mas kalor i mi a kuminsá pèrdè pasenshi. Mi ta sigui numa i hasi mi máksimo esfuerso pa keda trankil. Algun bes kaba mi a sinti mi kabes ta bira den klas. Muchanan ta haña nanishi ku ta kore sanger di ripiente i ta keha di doló di kabes. Awor aki bo mester hasi hopi mas esfuerso pa tene e muchanan su atenshon pa e lès, kompará ku ántes, i ora ta hasi kalor ta pió so e situashon ta bira. 

Ora mi yega kas despues di un dia asina, mi ta kompletamente agotá. E ora ei mi tin ku bai pone kuminda pa mi tres yunan i tambe pa mi mes. ‘Ruim op’, limpia, enkurashá e muchanan pa traha nan tarea di kas, etc. Mi ta duna 100% di mi mes na skol i ora mi yega kas mi no por funshoná mas. Hopi bia mi ta sinti mi kulpabel pa ku mi yunan. E kuminda di mèrdia ta bira algu lihé i fásil. Ora di overhoor, esaki ta sosodé te lat i ku tiki tempu pa repasá lokual ku nan no sa. E muchanan ta bira mas slou i no ke hasi nada. Kada bia ku nan bai bula riba trampolin pafó, nan ta bini bèk paden papa sodá. Despues di tur loke bo hasi den kas, bo ta keda sodá, inkluso pafó den sombra. Laga e èrko sendé henter dia tampoko no ta kumbiní, debí na e faktura ku lo bini fin di luna. 

Ami ta reklamá, e muchanan ta reklamá, koleganan ta reklamá, kasi tur hende ta reklamá. Pero mi ta puntra mi mes, kiko nos ta hasi na esaki? Skolnan na Kòrsou mester kuminsá haña èrko, pa asina e lèsnan por wòrdu duná na un manera optimal. Mester pone solar pènel. Muchanan ta e futuro, enseñansa ta importante!

Nos sa ku mundu ta birando mas kayente. Lamentablemente mayoria hende riba e mundu aki ta muchu floho pa kambia nan estilo di bida pa por kuida e mundu mas mihó. Por ehèmpel, dor di kome diferente, konsumí ménos, kore ménos den outo, resiklá, niun tas di plèstik mas, baña mas kòrtiku…. Te aleu ku nos sa, tin un kaminda so ku hende por biba, tin un mundu so. E planeta bunita aki riba kua nos ta biba, ta di nos i nos mester kuid’é mas mihó.  

Marie-Louise Rigaud

Loading

Tags:

Share Article

0 Comments

About Me

rudolf.de.wit

rudolf.de.wit

Lorem Ipsum is simply dummy text of the printing and typesetting industry printing and typesetting industry.

Recent Posts

Gekweekte zalm valt ook onder ‘junkfood’

Zalmkwekerijen zijn een ramp, zowel voor het milieu als voor de menselijke gezondheid. Onderzoek heeft vastgesteld dat muizen die gekweekte zalm kregen obesitas en diabetes ontwikkelden mogelijk ten gevolge van blootstellingen aan toxische stoffen.  Naast pesticiden...

Waar komt je fruit vandaan?

Fruit en groenten moeten we op Curaçao helaas nog blijven importeren. Vaak is het onmogelijk om te controleren met welke, hoeveel, wanneer, hoe vaak en waarom gebruik is gemaakt van insecticiden, fungiciden en pesticiden. We weten niet welke kleurstoffen, smaakstoffen...

Monsanto schuldig bevonden

De jury van een rechtbank in San Francisco heeft in maart 2019 de Amerikaanse agrochemie reus ‘Monsanto’ veroordeeld tot het betalen van bijna 290 miljoen dollar aan schadevergoedingen. Volgens de jury liet Monsanto het na om te waarschuwen voor het gevaar van...

Bakbanaan en yuca tostones

Nieuwe en gezonde keuzes om te snacken bij Vreugdenhil De Mambo Crunchy Tostones, gemaakt van echte yuca (cassave) en groene bakbananen zijn de perfecte kant voor al uw favoriete gerechten. Serveer ze direct uit de zak of bedek ze met je favoriete smaken. Van...

Komkommertijd

Je zou het misschien niet verwachten maar een cocktailaugurkje en een patia (watermeloen) zijn (verre) achterneef en -nicht van elkaar. Beide maken deel uit van de komkommerfamilie (Cucurbitaceae). De leden van deze familie komen voornamelijk voor in de tropen, vooral...

pap_CWPAP