Agrikultura i kombustibel fosil

Agrikultura i kombustibel fosil

by | Aug 19, 2019 | PENSA Salú | 0 comments

E agrikultura moderno a bira kompletamente dependiente di kombustibel fosil. E kombustibel fosil ta wòrdu usá na momento di plug, fris, sembra, ku fertilisantenan artifisial, pèstisidanan, transporte, buelonan di avion, empaketamentu etc. Por imaginá dos senarionan apokalíptiko: e preisnan di kombustibel ta subi hasiendo nos alimento impagabel i òf ta pone ku kombustibelnan fosil ta kaba ku konsekuensia ku e agrikultura industrial moderno lo stòp di eksistí.

Esaki tambe lo sòru ku nos kuminda lo bira impagabel. Espesialmente nos komo un isla kaminda mas di 90% ta wòrdu importá, nos lo sintié sigur. Danielle Nierenberg

direktora di e insituto “Worldwatch” na Washington a respondé e siguiente pregunta na e siguiente manera: Ta posibel ku e kunukeronan por permití nan mes di traha di un forma sostenibel i produsí sufisiente sin usa fertilisante regular?

Nierenberg: “Nos ta mira ku e preisnan di kombustibel ta oumentando kada bes mas. Pa e motibu aki e kostonan pa e kunukeronan rònt mundu ta subi kaminda nan mester di rekursonan ku ta rekerí uso di kombustibel fosil na gran kantidat manera fertilisantenan kímiko, pèstisidanan i otro produktonan kímiko. I no tin ningun indikashon ku pronto e preisnan di kombustibel lo baha konsiderablemente. Ku si agrikultura orgániko òf sostenibel por alimentá mundu Agrikultura i kombustibel fosil no ta kuestion realmente. E pregunta ta ku si nos por kontinuá ku un sistema alimentisio ku ta dependé asina tantu di kombustibelnan fosil. Mi no ta kere.

Un miar di hende ta sufri hamber i e agro-industria no ta logra alimentá nan. Bários estudionan ta mustra e agrikultura industrial no ta duna muchu mas rendimentu i, den algun kaso, inkluso ménos rendimentu.” Konkretamente esaki ta nifiká, ku nos mester desaroyá un sistema di agrikultura ku no ta dependé mas di kombustibelnan fosil; pues lokal, sin plug (no-till) i sin fertilisantenan artifisial i pèstisidanan kímiko. E agrikultornan ku ya ta trahando riba esaki, lo ta prepará riba e krísis den agrikultura. Por supuesto nos ta deseá na tuma bèrduranan for di e kunukeronan lokal ku ta entregá semanalmente na nos pakete!

Pa mas informashon : Roland 660-1456, Gianne 663-3878

Loading

Tags:

Share Article

0 Comments

About Me

rudolf.de.wit

rudolf.de.wit

Lorem Ipsum is simply dummy text of the printing and typesetting industry printing and typesetting industry.

Recent Posts

Gekweekte zalm valt ook onder ‘junkfood’

Zalmkwekerijen zijn een ramp, zowel voor het milieu als voor de menselijke gezondheid. Onderzoek heeft vastgesteld dat muizen die gekweekte zalm kregen obesitas en diabetes ontwikkelden mogelijk ten gevolge van blootstellingen aan toxische stoffen.  Naast pesticiden...

Waar komt je fruit vandaan?

Fruit en groenten moeten we op Curaçao helaas nog blijven importeren. Vaak is het onmogelijk om te controleren met welke, hoeveel, wanneer, hoe vaak en waarom gebruik is gemaakt van insecticiden, fungiciden en pesticiden. We weten niet welke kleurstoffen, smaakstoffen...

Monsanto schuldig bevonden

De jury van een rechtbank in San Francisco heeft in maart 2019 de Amerikaanse agrochemie reus ‘Monsanto’ veroordeeld tot het betalen van bijna 290 miljoen dollar aan schadevergoedingen. Volgens de jury liet Monsanto het na om te waarschuwen voor het gevaar van...

Bakbanaan en yuca tostones

Nieuwe en gezonde keuzes om te snacken bij Vreugdenhil De Mambo Crunchy Tostones, gemaakt van echte yuca (cassave) en groene bakbananen zijn de perfecte kant voor al uw favoriete gerechten. Serveer ze direct uit de zak of bedek ze met je favoriete smaken. Van...

Komkommertijd

Je zou het misschien niet verwachten maar een cocktailaugurkje en een patia (watermeloen) zijn (verre) achterneef en -nicht van elkaar. Beide maken deel uit van de komkommerfamilie (Cucurbitaceae). De leden van deze familie komen voornamelijk voor in de tropen, vooral...

pap_CWPAP