Ta posibel pa agrikultura ekológiko alimentá e mundu?

Ta posibel pa agrikultura ekológiko alimentá e mundu?

by | Apr 16, 2019 | BIBA Salú | 0 comments

Mala lenga ta afirmá ku e agrikultura orgániko no por alimentá mundu. Mayoria bia e afirmashonnan aki ta bini for di e miedu di e produsentenan di pèstisidanan kímiko òf di personanan ku ta asosiá ku nan.

E afirmashon aki ta korekto? Shastri Moesker i Roland van Reenen ta trahando for di novèmber aña pasá pa e ministerio di Salú, Naturalesa i Medio Ambiente por hasi tèstnan riba e ideanan nobo den agrikultura orgániko aki na Kòrsou.

E ideanan aki ta originá for di loke nos ta yama agrikultura permanente i agrikultura sintrópiko òf agroforesteria sintrópiko. Nos no ta bai duna un kontesta riba e pregunta anterior pero nos ta asumí ku despues di lesa un serie di konklushonnan bo mes por yega na un konklushon.

Riba e tereno di Seru Grandi e rekolekshon di áwaseru ta wòrdu realisá prinsipalmente pa medio di un konstrukshon di un sistema ku ta wòrdu yamá “swale keyline” kaminda mayor kantidat di áwaseru por wòrdu di fangu. Awaseru ku normalmente ta lastra bin abou for di bahada di seru i ta eliminá e kapa superior fértil. E téknika aki lo sigurá ku gradualmente e fertilidat i e nivel di humedat ta oumentá na lugá di disminuí.

Pero mas importante ta e efisiensia di e matanan. Den agrikultura di mondi (agroforesteria) ta kombiná e kultivo di palunan di fruta, palunan ouksiliar i bèrduranan. Mayoria bia ta tuma hopi tempu promé ku por kosechá for di palunan di fruta i durante di añanan mester hinka hopi energia den nan pa loke ta trata awa i fertilisashon. Pa e motibunan aki relativamente poko hende ta planta palunan di fruta komo produkshon komersial.

Ta dura muchu tempu promé ku por rekuperá e invershonnan. Ku un sistema di agroforesteria sintrópiko por kuminsá kosechá inmediatamente despues di un luna i por lo tantu e ta generá entrada. Kon esaki ta posibel? Esaki ta posibel hasiendo uso ekstremadamente efisiente di e espasio ku ta wòrdu planifiká. Esaki ta posibel dor di uso efisiente den ekstremo di e aria kaminda ta wòrdu plantá.

Kultivonan ta wòrdu plantá hopi serka di otro i bèrduranan ta wòrdu plantá huntu ku palunan yòn di fruta. E palunan di fruta aki ta benefisiá di e protekshon kontra posibel plaga o malesa, sombra i nutrientenan ku e bèrduranan ta produsí. Pues miéntras e palu di banana ta krese, miéntras e palu di sorsaka ta krese, e palu di koko i e palu di lamunchi, por kosechá bèrduranan ku ta hopi serka di palunan di fruta. Un ehèmpel di un sembramentu di novèmber, kaminda radeis, bonchi kunuku, maishi, guiambo, girasol i warmus a wòrdu sembrá entre palunan di bakoba, yuka i papaya. Despues di 4 siman por a kosechá radeis, 2 siman despues maishi i guiambo ku bonchi kunuku den mesun temporada.

 

Tambe simia di girasol a wòrdu kosechá. Nos ta kosechando bonchi kunuku ya pa 3 luna kaba, kaminda ku yuka, papaya i bakoba ta krese pa madurá, na e mes un lugá.

E bèrduranan aki ta wòrdu saltá kada meter ku un palu di bakoba, lamunchi, sorsaka i palu koko.

Tur kultivonan ta stimulá kresementu mutuo i prinsipalmente e bonchinan ta sòru pa fertilisá, loke no mester wòrdu kumprá. Debí ku e kultivonan ta asina serka di otro, beu no ta krese entre nan pasobra e funshon di e yerba no deseá ta wòrdu remplasá dor di e otro kultivonan. I finalmente uso di awa ta super efisiente pasobra mientrastantu e palunan di bakoba ta risibí awa, e kultivonan ya menshoná ta krese ku e mesun awa. Pues no mester duna awa nuebe bia apart sino un bia tur kos pareu. Tin mester di ménos tereno pa planta i por haña kosecha konstantemente di otro kultivonan.

 Pa mas informashon : Roland van Reenen 660-1456

Loading

Share Article

0 Comments

About Me

Roland van Reenen

Roland van Reenen

Lorem Ipsum is simply dummy text of the printing and typesetting industry printing and typesetting industry.

Recent Posts

Gekweekte zalm valt ook onder ‘junkfood’

Zalmkwekerijen zijn een ramp, zowel voor het milieu als voor de menselijke gezondheid. Onderzoek heeft vastgesteld dat muizen die gekweekte zalm kregen obesitas en diabetes ontwikkelden mogelijk ten gevolge van blootstellingen aan toxische stoffen.  Naast pesticiden...

Waar komt je fruit vandaan?

Fruit en groenten moeten we op Curaçao helaas nog blijven importeren. Vaak is het onmogelijk om te controleren met welke, hoeveel, wanneer, hoe vaak en waarom gebruik is gemaakt van insecticiden, fungiciden en pesticiden. We weten niet welke kleurstoffen, smaakstoffen...

Monsanto schuldig bevonden

De jury van een rechtbank in San Francisco heeft in maart 2019 de Amerikaanse agrochemie reus ‘Monsanto’ veroordeeld tot het betalen van bijna 290 miljoen dollar aan schadevergoedingen. Volgens de jury liet Monsanto het na om te waarschuwen voor het gevaar van...

Bakbanaan en yuca tostones

Nieuwe en gezonde keuzes om te snacken bij Vreugdenhil De Mambo Crunchy Tostones, gemaakt van echte yuca (cassave) en groene bakbananen zijn de perfecte kant voor al uw favoriete gerechten. Serveer ze direct uit de zak of bedek ze met je favoriete smaken. Van...

Komkommertijd

Je zou het misschien niet verwachten maar een cocktailaugurkje en een patia (watermeloen) zijn (verre) achterneef en -nicht van elkaar. Beide maken deel uit van de komkommerfamilie (Cucurbitaceae). De leden van deze familie komen voornamelijk voor in de tropen, vooral...

pap_CWPAP